Postad av: Petter
i Petters Blogg den sep 26, 2011
Hoppsan, det senaste inlägget var visst vid påsk. Så då är det väl hög tid för en liten uppdatering!
I helgen var äldste broder med sambo på besök i Stockholm och lördagen spenderades på ett härligt soligt Lidingö för att stötta brodern genomförandet av sitt andra Lidingölopp. Även om tillställningen ute på Lidingö i sig är fantastisk så är min starkaste känsla efter loppet att jag inte riktigt är "gjord" för sådana här storlopp. Inte för att loppen är för långa, men det är för mycket folk på för lite yta. Att stå och köa sammanlagt flera timmar (för nummerlapp, bussar, toa, mat etc.) tar för mycket energi från det som borde ta energi, nämligen loppet!
Men ändå så älskar jag att ha lopp att se fram emot som motiverande faktor. När man var yngre (läs tonåren) så byggdes träningsmotivationen på att man fick större muskler av träning. Och det räckte gott och väl, då. Men nu, när man är närmare 30 än 20, så behövs det lite mer för att hålla igång motivationen. Och då är ett lopp väldigt bra motivation!
Så igår så kom jag på att jag ska anmäla mig till ett lagom långt och lagom stort lopp: Engelbrektshalvan. Och redan igårkväll så for jag ut i Stockholmsskogarna med sambons gångstavar i högsta hugg, för att få igång stakmuskulaturen såväl som konditionen.
Så nu ser jag fram emot en vinter där jag ska träna inför ett tre-mils lopp söndagen 12 februari i Norberg. Och det känns hur kul som helst. Idag blir det vila, och imorrn blir det funktionell styrketräning för att få igång både ben och överkropp, och framför allt höften (som är min svaga, struliga länk när det kommer till skidåkning).
Så avslutningsvis passar jag på att säga som George från Seinfeldt: